Musik: Watch The Throne

Jay-Z och Kanye West, åtskilda lovar namnen mycket, tillsammans förväntas stordåd. Watch The Throne, den framemotsedda och upphaussade albumkulmen på storheternas samarbete handskas med förväntningarna på sitt eget sätt.

Att Kanye West och Jay-Z är den samtida hiphopens främsta galjonsfigurer är inte mycket att orda om. Lika uppblåst egocentriska som maniskt kreativa har de slätat ut gränserna mellan det kommersiellt gångbara och den tjurskalligt hårdhudade artistiska integriteten.

Tillsammans behärskar och formulerar de idag lika stora delar av sin nischade musikfåra, ofta som ett direkt resultat av en artistisk och vänskaplig samexistens vilken i och med Watch The Throne till slut tar sig uttryck i albumformatet.

Ihärdigt förhandssnack utlovade bombasm och divalater i överflöd, ett föga konstigt antagande inte minst med Kanye Wests senaste albumgiv i åtanke. För all del, här torde finnas medel för en kollektiv egotripp i särklass, ett tydliggörande av företrädesrätten att dominera hiphopen ett decennium in i tjugohundratalet.

Spännande då att resultatet är så förvånansvärt ospännande. Nog för att igenkänningsfaktorn är lika hög som artisternas tämligen stabila formkurva men huvudpersonerna tycks inte särskilt intresserade av att understryka sin dominans.

Istället är Watch The Throne stundtals ett skönt avslappnat album, nästan lite slarvigt. Den uteblivna svulstigheten lämnar inte sällan plats för ett självdistanserat sinnelag där artisterna inte bara vältrar sig i sin egen storhet och karaktäristiska cynism men också hyllar mödrar, ofödda söner (förstås) och influenser.

Otis är en musikaliskt ödmjuk tribut till Otis Redding. Över en briljant samplad Try A Little Tenderness är det ett av albumets mer fokuserade spår. Det är slipat och väl genomtänkt bland en samling låtar som annars inte väjer för att skita ner och vågar tramsa med taskiga rim och back-to-basics-retorik.

Lift Off, Gotta Have It och That’s My Bitch saknar fräschör men det bagatellartade och allt annat än hyperambitiösa komponerandet är alltjämt välkommet. Det skänker dessutom än större nerv till redan laddade spår som hotfullt inledande No Church In The Wild, New Day, där Nina Simone glider förbi bakom de båda artisternas brev till framtida avkommor, bitska Murder To Excellence, Who Gon Stop Me och tillbakablickande Made In America.

Med Watch The Throne skriver Jay-Z och Kanye West måhända inte ett nytt kapitel till hiphopbibeln, det är en utmaning för andra yngre förmågor. Men de båda artisterna cementerar med små medel sin position på genrekartan med ett album som vågar vara litet och flaxigt mitt i allt överblåst självförhärligande.

Text: Mark Andersson
Omslagsbild: Def Jam

Info: Jay-Z & Kanye West – Watch The Throne (Def Jam/Universal)