RSS Feed for This PostBenshi om...

Musik: Popular Problems

Åttio år gammal släpper Leonard Cohen sitt trettonde studioalbum, Popular Problems och fortsätter att hävda sin position som en av den samtida musikens främsta artister. 

Leonard Cohens lyrik har alltid vunnit störst bärkraft när den har rört sig i sprickan mellan själsliv och samtid. På bägge sidor de suddigt dragna, eller för all del sedan länge nedbrutna, gränslinjerna gömmer sig kanske också en ledtråd till beständigheten i artistens konstnärskap.

Med särpräglad pregnans (kanske bara matchad av Bob Dylan) nöjer sig Cohen nämligen inte bara med att utforska det svårseparabla förhållandet mellan liv och levande, artisten söker också teckna kartor till dess labyrintartade mystik.

Huruvida han lyckas eller inte är en sekundär frågeställning. Det är i ansträngningens blottläggande av den märkliga och mänskliga skevheten som Leonard Cohens styrka bor.

Nya Popular Problems följer tätt på 2012 års Old Ideas och bevarar mycket av föregångarens dystopiska tematik. Med förödelse, förlust och osviklig hoppfullhet som ständiga och intima följeslagare i sitt skapande skildrar Cohen här ett själsligt dunkel som lika ofta tillåts att utgå från artistens omvärld som från djupet av hans person.

Senkommet, som för att understryka hur kontemplationen betvingar tiden, skildrar Cohen i sviten Samson in New Orleans och A Street här, med makro-objektiv, efterdyningarna av Katrina-katastrofen och den 11 september 2001. Det är ömsint förverkligade kompositioner som aldrig låter ögat vandra från den mänskliga närvarons avfärgningar på spillrorna av ting och bortsvept natur.

Samma humanism bor också såväl i det privata skärskådandet, i Slow, Did I Ever Love You och You Got Me Singing som i andliga och fatalistiska slutskedesformuleringarna Born In Chains och Nevermind.

Musikaliskt är Cohen fortsatt välbekant. Han är en recitatör och sångare med en röst lika rik på erfarenhet som den är bottenlös. En de små nyansernas ivrare räds han inte heller att vidga sina egna musikaliska perspektiv. Liksom på albumföregångaren fortsätter artisten här på ålderns höst att chosefritt utforska den traditionella bluesen. Cohen gör den till sin egen, utan vida omsvep men alltjämt omisskännligt så.

Så är Leonard Cohen också en besynnerlig poet och kompositör. Välbekant, ja på gränsen till förutsägbar bär han en konstnärlig flamma som efter närmare femtio år fortsätter att brinna med intensiv och tidlös aktualitet.

Mark Andersson

Info: Leonard Cohen – Popular Problems  (Sony)

Tipsa om artikeln / Lägg som bokmärke:
  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google
  • Live
  • Pusha
  • TwitThis
  • MySpace

Trackback URL

Sorry, comments for this entry are closed at this time.