RSS Feed for This PostBenshi om...

Musik: One More Time

Vintern 2010 gick Jenny  Bohman bort efter en tids sjukdom. Postumt utgivna One More Time erbjuder ytterligare en chans att lyssna till en av Sveriges starkaste bluesröster.

»By accident or on purpose no one escapes alive«, sjunger Jenny Bohman i The Devil. Det är ett kallt konstaterande som kanske drabbar hårdare i hjärtroten med vetskapen om att sjukdom ryckte artisten ur jordelivet alltför tidigt.

Mycket lite av postumt utgivna One More Time uppges ha varit färdigställt vid tiden för Bohmans bortgång men sammanställs här med respektfullt och innerligt handlag av producenten Glen Scott. Resultatet är ett album som låter minst lika bra som 2009 års solodebut Coming Home.

Bohman ägde en av Sveriges kanske starkaste bluesröster, den bar ett uttryck som närmast minner om Bonnie Raitt men med en för all del säregen karaktär och klangbotten. Lite torrare här, naknare mot en mer avskalad ljudbild än på föregångaren framträder såväl röst som gitarrspel och artistens skarpa stilistiska känsla än mer omedelbara i sitt anslag.

Den burdusa och stundtals snyggt poptintade bluesrocken får stort utrymme på One More Time, understödd av kaxigt blås och körarrangemang finner den Bohman i levnadsglada men också eftertänksamma kompositioner som tidigare nämnda The Devil, atmosfäriska The Reason Why och The River. Men också mer tillbakalutade spår som pianodrivna Canary Row och avslutande What’s On Your Mind?, med artisten ensam på gitarr och sång, besitter påtaglig nerv.

Det “ofärdiga” utgångsläget märks kanske av, det är svårt att avgöra, men visst låter somligt här lite skakigt, som om förstatagningarna ohjälpligt har tilldelats slutgiltigt status. Men det skänker också albumet en omedelbarhet och ett angeläget känslospel som upplevs påträngande hudnära.

I den lovvärda viljan att bevara och slutföra arbetet med vad som kom att bli Jenny Bohmans sista produktion görs inte bara alltings förgänglighet till något högst påtagligt, One More Time blir också ett permanent levandegörande av en synnerligen talangfull artist vars tid i livet blev alltför kort.

Text: Mark Andersson
Omslagsbild: Rootsy

Info: Jenny Bohman – One More Time (Rootsy)

Tipsa om artikeln / Lägg som bokmärke:
  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google
  • Live
  • Pusha
  • TwitThis
  • MySpace

Trackback URL

RSS Feed for This Post2 Comment(s)

  1. Helene Bohman Blomqvist | Apr 29, 2012 | Reply

    Hej och tack för dina ord: blir glad!
    Jag är/var Jennys storasyster.

    Héléne B-B

  2. Helene Bohman Blomqvist | Apr 29, 2012 | Reply

    PS. Somligt blev nog lite skakigt för att Jenny hade ont och inte kunde äta som folk etc…hon spelade in fem i 12 så att säga! D-S

1 Trackback(s)

  1. From Med tårar i mina ögon… | Jun 23, 2012

RSS Feed for This PostKommentera