RSS Feed for This PostBenshi om...

Musik: Olympia

Bryan Ferry är en välsnidad kostym som gömmer en skrynklig flanellskjorta. Den bohemiska elegansen som Roxy Music-sångaren har gjort till sitt varumärke tycks alldeles omöjlig att slita ut.

För trots att artistens trettonde soloalbum, med Avalon som Roxy Musics kanske finaste stund skarpt i minnet, förvandlas till ett verk sprängfyllt av välbekanta upprepningar låter den vemodiga midnattssoulen, omsluten i högblank hifi-skrud allt annat än uttjatad.

Olympia blir istället en tämligen fräsch stilstudie av Bryan Ferrys allra mest bekanta uttryck. Men albumet är också en katalysator för artistens nyfunna tilltro till det egna låtskrivandets inneboende kvaliteter.

Det suggestiva längtandet som vilar som en evig slöja över Ferrys konstnärskap vädras här med samma eklektiska extravagns som har blivit synonymt med artistens namn.

Olympia minner således lika mycket om Roxy Musics kameleontartade komponerande, det som kunde sammanväva tusen stilyttringar till en självklar helhet utan att någonsin skälva i sina grundvalar, som Ferrys något stramare Boys & Girls. Allt framfört med en övertygande och påtaglig pondus där musicerande och produktion tillåts framstå lika spontan som hårt regisserad.

Huvudpersonen lyfter med minutiös precision fram det som lyftas fram bör. Den egna rösten i nedtonad förgrund samsas om utrymmet med instrumentala utsvävningar som aldrig framstår som överdrivet ekvilibristiska.

Här finns också gästspel från bland andra David Gilmour, Scissor Sisters och Brian Eno, en stjärnkantad medverkan som i slutändan ter sig tämligen parentesartad.

Olympia är nämligen i första hand Bryan Ferrys album. En rakryggad uppryckning och ett återerövrande av det högst kompetenta låtsnickeri som i artistens sentida produktion alltmer har lyst med sin frånvaro.

»I want to be where strangers meet / I want to hold you at the dark end of the street« sjunger Ferry i avslutande Tender Is The Night, och sammanfattar någonstans också den enkla andemeningen i sitt konstnärskap.

För just på den där välbekanta gatan befinner sig Bryan Ferry igen. Där han hör som bäst hemma. I rollen som de sena nattramlarnas mest elegante besjungare.

Text: Mark Andersson
Foto: EMI

Info: Bryan Ferry – Olympia (EMI)
Lyssna på Spotify

Tipsa om artikeln / Lägg som bokmärke:
  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google
  • Live
  • Pusha
  • TwitThis
  • MySpace

Trackback URL

RSS Feed for This PostKommentera