Musik: Old Ideas
Skribent: Mark. Jan 26, 2012. Kategori: Featured, Musik
I över fyrtio år har Leonard Cohen vandrat in och ut ur mystiken så många gånger att den har fastnat på hans kostym. Idag är sjuttiosjuåringen lika mycket ett populärkulturellt begrepp som en artist och poet. På samma gång självklar och omöjlig att ta förgiven har Cohen stöpt sin egen form av ton och poesi, rik på skiftningar men också omisskännligt välbekant.
Albumtiteln gör gällande att gamla idéer ryms inom omslagspärmarna till artistens tolfte studioalbum. Det är förstås alldeles sant. Här finns många av de livsfilosofiska tanekfrön som Leonard Cohen genom karriären har odlat och låtit växa till sånger att besjunga livets många skeenden med.
Således är Old Ideas också en tämligen bekant musikalisk resa mot frälsning av sexuell, andlig och konstnärlig karaktär. Det hela oklanderligt tonsatt och med ständiga följeslagarna Sharon Robinson och systrarna Charley och Hattie Webbs stämmor som silverkantade komplement till Cohens alltmer härjade bariton.
Det är ömsom fatalistisk, ömsom hoppfull musik, den här gången inramad av en, förmodligen ofrånkomlig, medvetenhet om existensens oundvikliga slut. Nog för att Cohen aldrig har varit främmande för att skriva om åldrandet och alltings förgänglighet, men det är mer påtagligt här, närvarande i hart när varje ton.
»I’ve got no future/I know my days are few/The presence’s not that pleasant/Just a lot of things to do/I thought the past would last me/But the darkness got that too.« sjunger han i bluesen Darkness, en lika konfrontatorisk som accepterande förlikning med det hotfulla slutet.
Men det är inte bara döden Leonard Cohen vill göra upp med. Också den egna konstnärspersonan får utstå närgången granskning. Som i öppnande och snyggt stråkaccentuerade Going Home där raderna »I love to speak with Leonard/He’s a sportsman and a shepherd/He’s a lazy bastard/Living in a suit« följs upp av självrannsakande medgivanden om att artisten trots viljan att förmedla visdomsord mest är en nickedocka i inspirationens händer.
Old Ideas är stundtals ett självupptaget album, men det är också utlämnande och ärligt i sin strävan att belysa livet och livet bortom livet med filosofin, konsten och förvärvade erfarenheter som enda hjälpmedel. Långt ifrån gåtfullt erbjuder Cohen en omsorgsfullt komponerad och genomgående välljudande inblick i det privata, som bakom ridån skvallrar om ännu outforskat dunkel.
Text: Mark Andersson
Omslag: Columbia
Info: Leonard Cohen – Old Ideas (Columbia/Sony)











