Matti Bye- stumfilmspianist

Matti Bye kommer tillsammans med sina två medmusikanter in i en fullsatt salong på Biograf Spegeln i Malmö. De slår sig ned vid instrumenten som är placerade nedanför biografduken. Den närmaste timmen kommer de att förena filmhistoria med ögonblickets konstart. Ett konstnärligt möte som bara existerar i stunden. Filmkonsert benämns arrangemanget. I publiken sitter en sjuårig flicka som kommer att minnas biografbesöket i resten av sitt liv. Ridån glider isär. De första tonerna hörs från Matti Byes piano och de svartvita bilderna från Chaplins Pojke börjar rulla.

Filmen Chaplins Pojke (The Kid) hade premiär 1921. Efter ett antal kortfilmer under 1910-talet hade gjort Charlie Chaplin till superstjärna. Han signerade 1917 ett kontrakt med filmbolaget First Nation till ett värde av 1 miljon dollar. Pengarna användes till att bygga en egen filmstudio där han spelade in samtliga sina filmer fram tills flykten från USA 1952. Efter att ha spelat in ytterliggare några kortfilmer för First Nation blev Chaplins Pojke hans första långfilm. Chaplin hade full kontroll över sina verk. I långfilmsdebuten står han för manus, regi, huvudroll och han komponerade även musik till filmen. Ett gränsöverskridande konstnärskap från en tid då filmens kulturella status var låg.

Handlingen i Chaplins Pojke kretsar kring luffaren (Chaplin) och ett övergivet barn (Jackie Coogan). En ensamstående fattig mor lämnar sin baby i en bil som står parkerad utanför en välbärgad familj. Hennes förhoppning är att barnet ska få en bättre framtid hos den okända familjen än vad hon själv kan erbjuda. Bilen blir dock stulen och tjuvarna dumpar babyn bakom ett skjul i en av stadens fattiga stadsdelar. Luffaren hittar babyn och tar hand om barnet som om det vore hans eget. Filmens fortsättning utspelar sig när barnet är 5 år och lever i luffarens kärleksfulla hem. De hjälps åt med att dra in pengar till den minimala hushållskassan, samtidigt som den okända modern har blivit firad och berömd stjärna. Filmen blev en stor succé i såväl USA som Europa. Chaplins Pojke innehåller både komedi och tragedi samtidigt som här finns ett socialt patos. Ingredienser som känns igen både från tidigare och senare delar av Chaplins produktion.

Med blicken stadigt fäst på bioduken ackompanjerar en lycklig Matti Bye Chaplins film. Han har tidigare komponerat ny musik till en rad svenska stumfilmsklassiker, där ibland Mauritz Stillers Gösta Berlings Saga och Victor Sjöströms Körkarlen. Filmtitlar och regissörer från en tid då Sverige var ett ledande land inom filmindustrin. Numera får man dock konstatera att stumfilmsmusikant är ett tämligen ovanligt yrke. Jag får en pratstund med Matti en vecka efter konserten i Malmö och frågar hur det hela började

– Jag hade två intressen när jag var ung. Jag spelade piano och tittade på film. Praktiskt taget varje kväll hängde jag på Cinemateket ute på Filmhuset vid gärdet. Jag gick på musiklinjen på Södra Latin när jag fick en förfrågan från skolans anarkister om jag ville spela till Pansarkryssaren Potemkin som dom skulle visa. Jag är klassiskt skolad pianist, så att improvisera till film gjorde mig nervös och närmast skräckslagen. Jag tog med mig en bunt klassiska noter och försökte spela så gott det gick. Jag var inte nöjd med vad jag åstadkom, men i publiken satt en medlem av cinematekets programråd som senare bjöd in mig att spela där. Jag gjorde min första spelning för Cinemateket 1989 och har sedan dess varit deras stumfilmspianist. Tiden där har varit min skola och min utbildning. Efter att ha spelat till Potemkin på Södra Latin visste jag hur jag inte skulle göra. Med tiden har jag utvecklat min arbetsmetod och mitt förhållningssätt till filmmusiken, berättar Matti

Matti Bye talar med lugn och lågmäld stämma. Han befinner sig mitt i mellan påskfirande och en tripp till Oslo. Han berättar om att han nyligen såg Gus van Sant Last Days och fascinerades över ljud och musik som användes på ett radikalt sätt. Han inspireras av David Lynchs subjektiva ljud. Själv försöker han tänka stumfilmsmusik i flera lager. Där ledmotivet utgör ett lager, tillstånd och miljöer kan vara andra och att han är intresserad av korta fraser som går att upprepa och variera. Jag frågar om hur hans filmmusik skapas.

– Det finns två vägar. Det första är att helt improvisera, vilket man kan göra om man ensam spelar piano till filmen. Är det däremot som till Chaplins Pojke en trio som ska spela så är den mesta musiken skriven i förväg. I Chaplins Pojke improviserade vi endast till två scener. Dels drömscenen med änglarna där slagverkaren spelade såg. Och scenen när dom är ute och jobbar, det vill säga pojken pangar rutor och Chaplin erbjuder sig att laga fönsterrutorna mot betalning. Där blev improvisationen till en duell mellan piano och slagverk. Till resten av filmen är musiken skriven, säger Matti

I mitt inre återupprepas ljudet av hur trummorna ackompanjerar barnets springande steg och hur pianot ger extra lyster åt Chaplins komik. Mattis musik är vacker och följer filmens rytm. Hans musik förhöjer filmupplevelsen utan att göra anspråk på att stå i centrum. Kärleken till filmmediet lyser igenom. Han är en filmnörden som är glad över att kunna bidra till att stumfilmen når ut till en ny publik. För närvarande finns inga fler filmkonserter inplanerade med Chaplins Pojke. Matti saknar en producent som kan ordna spelningar eller turnéer. Den senaste tiden har han istället ägnat åt att skapa filmmusik till Jan Troells kommande film Maria Larssons eviga ögonblick. Det finns förhoppningar om premiär i Cannes i början av sommaren. Matti håller även i work-shops för musikelever och filmfolk, men just nu vill han helst vara musiker och kompositör.

– Det är fruktansvärt kul att spela just nu. Mitt spelande har utvecklats men jag kan inte riktigt förklara vad som hänt. Jag har spenderat mycket tid med mina barn den senaste tiden och inte övat lika mycket som tidigare. En del säger att om man mognar som människa så gör man det även som musiker eller konstnär. Kanske gäller det även mig. Filmkonserten i Malmö var väldigt rolig. Vi bars fram av publiken som verkligen var entusiastisk och gav respons på filmens alla svängningar.

Vid filmkonserten på Spegeln sitter en liten flicka en bit ifrån mig. Under filmens sorgliga parti rycker hon försiktigt i ärmen på sin mamma och vill lämna salongen. Strax därefter skrattar hon så att hon nästan kissar i byxorna. Charlie Chaplins mästerverk är tidlöst. Matti Byes musik finns endast i ögonblicket. Deras vackra möte var allt för kort och förgängligt. Den lilla flickan kommer att minnas filmen som sin första stora bioupplevelse. Efter filmen ger publiken långa ovationer till Matti Bye och hans musikanter. Kanske är det den största betalningen för en stumfilmsmusikant år 2008?

Av: Petter Ericsson

Foto: Magnus Grubb, publicerade med godkännande av Matti Bye