Litteratur: Om betydelsen av böckers utseende

Kristina Lundblad, verksam som kritiker och forskare, har skrivit sin doktorsavhandling i bokhistoria om hur böckers form och utseende påverkat och påverkats av tekniska, kommersiella och sociala förutsättningar under 1800-talet. Idag tar vi för givet att böcker utseendemässigt är anpassade efter genre, målgrupp och titel, vi vet i hög grad vad vi har att vänta oss av innehållet enbart genom att se till det yttre. Så har det inte alltid varit. Först under 1800-talets andra hälft började man systematiskt binda in böcker i Sverige. Dessförinnan köpte man vanligtvis lösa häften som man själv fick binda in hos en bokbindare.

Om betydelsen av böckers utseende ger en imponerande bred och sammanhållen bild av bokens utveckling. Som bas diskuteras bokmarknadens förutsättningar, alltifrån gängse inbindningspraktier och förläggarnas arbete till bokhandelns förutsättningar i de större städerna. Bokmarknaden i Sverige får väl sägas ha varit rätt primitiv under 1800-talets första decennier. Boklådor var det inte tal om, snarare såldes enstaka häften av grossister som normalt sysslade med annat. De häftade eller inbundna böckerna var förunnade dem med pengar. Det här kom att förändras när den växande läskunniga populationen fick allt större behov av olika slags litteratur.

Dessutom blev böckerna i takt med vissa tekniska framsteg allt billigare att producera och mer tillgängliga för allmänheten. Lundblad talar om ett tekniskt skifte och ägnar en omfattande del av sin studie åt den tekniska utvecklingen. Med sina relevanta och intresseväckande bilder är det här kapitlet givet som framtida referenskälla. Studien i övrigt, med sitt sätt att presentera ingående och väl sammanhållna summeringar, är likaså i linje med den förvissningen.

Lundblad ger förvisso en vid bild av bokens evolution, men fokuserar samtidigt på en speciell bandtyp som hon menar har spelat roll för marknaden – klotbandet . Klot är en sorts textil av bomull som strykts med stärkelse och som fungerar som ett slitstarkt material som håller ihop boken. De största fördelarna med det är just dess slitstyrka och dess billigare pris jämfört med skinn, ett material som användes men som var dyrt. Klotbandet blev således en faktor som möjliggjorde massproduktion av böcker till ett rimligt pris. Till följd av en ökad medvetenhet om omslagets inflytande vid bokköp blev bokens utseende ytterligare en faktor som förläggarna la energi och pengar på.

Lundblad pekar på en detalj i konsumtionsförhållandena som blivit alltmer central i synen bokens utseende:

Samtidigt som bandet var en masstillverkad produkt hade det till uppgift att kommunicera den specifika titelns unika karaktär. Dessutom skulle det tilltala så många potentiella köpare som möjligt och på samma gång tillfredsställa var och ens individuella smak och behov.

Termen som används är massindividualism. Å ena sidan är varan massproducerad, å andra helt unik i konsumentens ögon. Därmed fick titelspecifika band (layout och motiv anpassade efter titelns genre, målgrupp etc.) större betydelse och gjorde att boken inte endast innehöll mening utan också gav mening. Böckerna gav, enligt Lundblad, ”betraktaren en uppsättning bilder vilka hon kunde förhålla sig till och använda för sin egen produktion av uppfattningar, kunskap, fördomar och visioner, och för att skapa sig en bild av sig själv som en del av världen”.

Massindividualismens betydelse har inte avtagit sedan dess inträde i konsumtionsstrukturerna. Jag som läsare och konsument attraheras av det slags estetik som jag själv identifierar mig med. Likadant är det med kläder eller musik. Däremot förleds man att tro att litteratur endast är innehållet, när perceptionen i själva verket är avhängig även andra faktorer, vare sig det gäller bokens utseende eller dess intellektuella status. Lundblad gör sig inga illusioner när det gäller socio-ekonomiska förhållanden.

À propos allt tal om utseendets betydelse, så lyckas den här boken också med sin egen utformning. Den är verkligen snygg: bra format, elegant layout, fin notlösning. Och de många bilderna föreställande alltifrån bokomslag och stadsmotiv till tekniska innovationer och reklamaffischer ger en extra dimension i läsandet. Förlaget Rámus förstår innebörden av det yttre. Något annat vore väl konstigt.

Fedja Borčak

Kristina Lundblad
Om betydelsen av böckers utseende
Rámus