Litteratur: Klitty – ett rymdäventyr

Vem skulle inte vilja åka iväg i ett rymdskepp benämnt Kuken? I sann socialistisk anda (frihet från alla varumärken!) och under Klitty och hennes vänners erotiska påverkan begår besättningen på Benetton IV myteri. De byter namn på rymdskeppet, plockar bort alla titlar genom att kalla varandra för knullkompisar och kan fara var som helst i hela världsrymden! Samtidigt kan de ägna tiden åt petting med krokodilen Lena, sexuellt samkväm med den ovanligt välhängde Dvärg-Olle samt åt obetalbar onani med skeppsdatorn Marilyn.

Vi befinner oss givetvis i Anastasia Wahls Klittyuniversum. Här drivs det friskt på alla plan: med samhället, samhällsteorierna och med enskilda personer. Vi stiftar bland annat bekantskap med ett gäng välkända politiker, som Kall Fildt med sin simultanförmåga och Moondog Sahliv med sin andedräkt; för att inte tala om de intima Björn-Anders Borg och Friedrich Reinheit. Klitty: Ett rymdäventyr tillåts att ständigt spåra ur: vi slirar precis dit vi inte antog att vi skulle hamna, alltså ner i diket. Oftast är det vått och slipprigt. Ibland undslipper mig ett irriterat ”ahmen åååh!” på grund av vissa av karaktärernas sällsynt låga intelligensnivå, men trots det är boken välarbetad och den tecknade miniserien i bokens mitt fungerar fint och lyfter helheten.

Är boken en deckare, som den klassificeras som enligt framsidan? Inte direkt, även om det rent dramaturgiskt finns den del likheter med en kass Bondrulle. Storyn är alltså inte mycket att hänga i julgranen, men så är det heller inte det som är tanken. Wahls Klitty är lite som Teratologen ultra light, både språkligt och innehållsmässigt. Det som faktiskt genomsyrar hela boken är värme och omtanke. Om någon bibliotekarie nånsin skulle få för sig att rekommendera moraliskt förfall så måste det vara genom att lämna över en Kitty istället för en Klitty till en intet ont anande normal liten person.

Precis som många recensenter före mig slås jag av hur högt och lågt blandas hänsynslöst, hur finkänslig ömhet blandas med lavemang, hur acceptans blandas med ödemättad förintelse. Här ligger en av bokens styrkor, dess allomfattande ironiska budskap: det är okej att vara precis som en är. Och så är det såklart väldigt plumpt och väldigt kul. Bokens överdådiga slut är väl värt väntan, och tyvärr tycks det som om vi inte längre kommer att kunna följa Klitty och hennes kumpaner på deras frejdliga eskapader. Den femte boken verkar också bli den sista. Men det är okej. Bättre än att låta seglet slakna är att avsluta med staken, förlåt flaggan, i topp.

Text: Malene Jensen

Info: Klitty: Ett rymdäventyr av Anastasia Wahl, Vertigo Förlag.