Litteratur: Bilden

Bilden av Jean de Berg är föredömligt välformulerad; allt onödigt tjafs har fått stryka på foten och resultatet är ett koncentrat av just kontrasterande bilder. Jag sitter som på nålar, andäktig, under läsningen av den här korta, i ordets egentliga bemärkelse erotiska, romanen. Den språkdräkt Jean de Berg skapar är sensuell trots sin kyliga, nästan arroganta, tydlighet. På samma sätt upprätthålls kontrasterna i spelet mellan karaktärerna – mellan det hårda och mjuka, det grymma och ömsinta – på ett föredömligt vis, vilket gör intensiteten konstant även innehållsmässigt.

I bokens efterskrift får vi veta att Jean de Berg är en pseudonym för den franska författarinnan Catherine Robbe-Gillet. Hon blev publicerad i och med Bilden redan 1956, 24 år gammal. Känd blev Robbe-Gillet bland annat för Cérémonies des Femmes som beskriver sadomasochistiska seanser med Catherine som översteprästinna. Under publika framträdanden har hon ofta valt att ikläda sig hatt med flor för att inte bli igenkänd, något som hon enligt Tröjer inte gör för att behålla något slags anonymitet utan snarare som ett sätt att leka med olika sociala roller och perspektiv. Den intellektuella och inåtvända Catherine kontra den sexuella skamlösa Jean(ne) är ett sätt för författaren att spela ut olika delar av sig själv (olika delar i den mänskliga naturen?) mot varandra på ett effektfullt sätt.

Rent dramaturgiskt består Bilden av det spänningsfyllda spel som utmålas i de båda huvudpersonernas relation. Claire och Anne är mycket olika – så tycks det i alla fall. Den ena lite äldre, mörk och framfusigt sträng, den andra ljus och blyg, med flickiga gester och nedslagna ögon. Trots att boken tar sin egentliga utgångspunkt i mannen Jean de berg och perspektivet är hans, blir de Berg aldrig något mer än en ytterst perifer figur. Om inte maktaspekten funnits där hade perspektivet lika gärna kunnat vara en kameras. Han är ett nödvändigt ont för att kunna skapa ett kontrasterande uppifrån- och utifrånperspektiv, där de båda kvinnornas samvaro såväl socialt som erotiskt får lov att framträda tydligare. Samtidigt ger detta perspektiv författaren en möjlighet att bibehålla mystiken och intimiteten kvinnorna emellan.

Som så ofta är fallet när det gäller Vertigos utgivning ska något litet extra förhöja läsupplevelsen. I Bilden är det actionfyllda Modesty Blaise-osande illustrationer av Jan Bielecki, främst känd för den grafiska romanen Drift som han gjorde tillsammans med Liv Strömqvist. Kanske är illustrationerna tänkta som en kontrast till den renhet själva prosan förmedlar, men tyvärr känns de mer som en begränsning än som ett komplement. I mina ögon ifrågasätter de korrektheten hos läsarens egen fantasibild, och det känns onödigt – även om teckningarna förvisso är tacksamma att chockera med under tråkiga bussresor.

En av bokens stora poänger är nämligen just de inre bilder som texten med sina detaljerade beskrivningar framkallar. Bilden, L’image, går igen inte bara i boktiteln utan också i ett av kapitlen, Fotografierna, liksom genomgående, i (framförallt person-)beskrivningarna. Det är mycket detaljerat men alltid ömsint, och precis som Pauline Réage (Berättelsen om O) påpekar i förordet tar författaren alltid kvinnornas parti. Men i själva begreppet bild ligger också en iscensättning som tematiskt genomsyrar romanen; den är en teatralisk lek som utforskar det normativas gränser, där metaforer och till synes fasta roller och maktrelationer spelar en viktig roll.

Det finns många olika sätt att svara på frågan ”Vad är kärlek?”. I Bilden vidgas inte bara det potentiella svaret, utan också själva frågeställningen. Vilka uttryck tar sig kärleken? Hur långt är vi beredda att gå för den? Hur mycket kan du lita på den du älskar? Även det rent metafysiska, varat, får sig en släng av sleven. Vad är jag – är jag överhuvudtaget? Vem är jag – eller vems?

Info: Bilden av Jean de Berg, Vertigo förlag. Illustratratör Jan Bielecki, översättning och efterskrift Agneta Tröjer.

Fotnot: SVT visade nyligen en kortfilm (Kontraktet) där en ung kvinna skriver ett kontrakt för att bli Catherine Robbe-Gillets slav. Du hittar den fram till 2 december på SVT Play.