Litteratur: Gilles Deleuze – en introduktion

Den franska poststrukturalisten Gilles Deleuze sägs vara en av de mest svårlästa filosoferna. Då passar det bra att förlaget Korpen har gett ut en välorienterad introduktion till hans tänkande på svenska.

Svårläsligheten är förmodligen ett nödvändigt ont av det faktum att Deleuzes tankar i grunden förändrar de filosofiska förutsättningar vi historiskt sätt har tagit för givna. Deleuzes kritik tar sin utgångspunkt i det västerländska tänkandets vanemässiga skiljande mellan subjekt/medvetande och yttervärld. Vi säger att världen transcenderar vårt medvetande, att den finns utom oss som en representation, vilken vi sedan ska uttolka. Tolkningen grundar sig på negativ skillnad, det vill säga vi applicerar på fenomen (såväl människor som föremål) språk och tecken och därmed förenklade distinktioner. Deleuze motsätter sig idén om att skillnad är en uppsättning relationer mellan ting och företeelser. Istället förespråkas begreppet han positiv skillnad. Det är ett svårförklarligt begrepp, men ska tänkas som ett slags konstant särskiljande: världen, inklusive vi själva, är i ständigt blivande. De faktiska skillnadernas essens är oförnimbarhet, förklarar Colebrook. En skillnad vi uppfattar är en kraftigt förenklad och sammandragen identifikation som inte är giltig utanför vår pragmatism.

En viktig följd av detta är att vi bör efter en mening bakom världen (genom teckentolkning) utan processer i världen. Detta följer också av att det i inte existerar någon skiljelinje mellan medvetande och dess yttervärld. Det finns ingen transcendental värld, endast immanensplan där allt är fortgående processer och blivande.

Gilles Deleuze

En annan viktig aspekt av Deleuzes tänkande är begärets historia. Tillsammans med psykoanalytikern Félix Guattari utvecklade han en kritik mot den traditionella psykoanalysens syn på det negativa begäret (främst i böckerna L’Anti-Œdipe och Mille Plateaux). Vårt jag formas i traditionell psykoanalys först i och med förbudet av det incestuösa begäret till modern. Begäret ses som någonting annat än liv och inte minst något som bör uttolkas: ”vi begär vad vi inte har, och våra begär är ’bilder’, ’fantasier’, eller ’representationer’”. För Deleuze och Guattari är begär istället produktion: ”Allt liv är begär, ett flöde av positiv skillnad och blivande, en ymnig serie av produktiva sammankopplingar”, skriver Colebrook.

Dessa grundantaganden mynnar så småningom ut i kritik av den konventionella synen på bland annat sociala blivandeprocesser, kapitalet som ett ständigt och underliggande begär omöjligt att tillfredsställa och vidgade perceptions- och konstbegrepp.

För Deleuze är filosofi att tänka bort de synvinklar man vanligtvis köper. Vi måste försöka tänka bort subjektet, det som i princip hela den filosofiska traditionen baserats på.

Om det inte är lätt att förstå Deleuzes idéer är det sannerligen ingen lätt uppgift att parafrasera och göra dem någorlunda översiktliga. Men jag måste säga att Gilles Deleuze – en introduktion lyckas med detta på ett överraskande välfunnet sätt. Det saknas förvisso ifrågasättande röster när det gäller vissa punkter i Deleuzes teorier. Motvikt hade på sina ställen gjort denna klartänkta bok än bättre. Men Claire Colebrook lyckas i slutändan med sin uppgift, hon upprätthåller balansen mellan försiktigt pedagogisk-repetetiv och genuint utmanande stil. Man manas till läsning och omläsning. Det går inte att undgå att det finns en sökandelust i den här boken som smittar av sig på läsningen och gör den ovanligt lustfylld.

Fedja Borčak

Claire Colebrook
Gilles Deleuze – en introduktion
Övers. Victor Andreasson & Mikael Müller
Bokförlaget Korpen