Film: Sebbe

Sebbe är ett svenskt samtida socialrealistiskt ungdomsdrama. En göteborgsk version av kritikerhyllade Fish Tank. Här skildras tonårshelvetets förtryckande gruppmentalitet i all sin tydlighet och längtan till något annat, något bättre, är stor. Filmen har rönt internationell uppmärksamhet genom att vinna debutantpriset vid Berlin Filmfestival och Sebbe vann även Svenska Kyrkans filmpris vid Göteborg Filmfestival.

Sebbe är 15 år och hans pappa har nyligen avlidit. Hans mamma kämpar för att få tillvaron och ekonomin att gå ihop. Hon lyckas inte särskilt väl, vilket går ut över Sebbe. I plugget går det inte heller särskilt bra. Hans lite udda stil gör honom genast till hackkyckling. Det är helt enkelt förödande att vara fattig och annorlunda i en kultur där nya kläder och prylar avgör vilken status man har i gemenskapen. Filmen Sebbe skildrar fattigdom i ett rikt samhälle det med en utmärkt skärpa.

Det finns mycket som är bra med Sebbe, men inte allt. Förutom det ovan nämnda ger Matti Byes musik en extra dimension till filmen. Skådelspelarinsatserna i de ledande rollerna är utmärkta. Babak Najafi regidebuterar med denna långfilm, vilket är lovvärt och våghalsigt. För någon publikmagnet är det troligtvis inte. Det är en historia som präglas av svärta och den ger en tung inblick i två tredjedelssamhällets Sverige. Stundtals blir eländesskildringarna allt för överhängade och några av birollerna är för endimensionella till sin karaktär. 

Text: Petter Ericsson