RSS Feed for This PostBenshi om...

Film: The kids are all right

Att låta familjen vara skådeplatsen för en komedi och relationsanalys är inte vare sig originellt eller ovanligt. Det som gör Lisa Cholodenkos film The kids are all right till något extra i denna genre är de väl utmejslade personporträtten. Varje gestalt är noggrant utarbetad och tillåts ha flera dimensioner. Därigenom lyckas filmen både beröra och locka till skratt.

Nic (Annette Bening) och Jules (Julianne Moore) är sedan 20 år ett lyckligt gift lesbiskt par. De har två tonårsbarn, Joni och Laser, som båda har blivit till genom konstgjord befruktning. Som tonåringar på väg ut i vuxenlivet har de en allt starkare längtan efter att ta reda på vem som är deras biologiske far. De bestämmer sig tillsammans, och utan mammornas vetskap, för att söka upp honom. Det visar sig att fadern Paul (Mark Ruffalo) driver en ekologisk restaurang och har en avslappnad livsstil, vilket tilltalar Joni och Laser. Deras mödrar har dock svårt att enas om vilken inställning de skall anamma inför faderns plötsliga inträde i familjesfären. Paul som levt ungkarlsliv allt för länge tilltalas däremot av tanken om barn och familj.

Redan i den inledande scenen får vi en god inblick i familjens inbördes relationer. Vid middagsbordet avslöjas, utan dramatiska övertoner, de spänningar som finns. Nic är läkaren med akademiska studier i bagaget och hon ställer höga krav på sin omgivning men framför allt på sig själv. Jules är något mer avslappnad, har ingen spikrak karriär och hon ger tonårsbarnen något friare tyglar. Joni är tonårsdottern med läshuvud och bra betyg i skolan, men som trots det inte vill bli stämplad som den duktiga och skötsamma tjejen. Laser är tonårskillen som helst vill bli lämnad ifred.

Men det är inga karikatyrer som målas upp i The kids are all right. Därtill är filmens manus allt för smart och filmens gestalter tillåts ha flera bottnar. Det påtagliga intrycket är att familjen och dess personer är helt vanliga. Mammornas något stagnerade kärleksförhållande likväl som tonårsbarnens trevande försök till frigörelse ger utrymme till universell identifikation.

Pauls plötsliga inträde i familjen blir till en katalysator för Nic och Jules att diskutera sitt förhållande. Hur oskyldigt är egentligen Nics vinkonsumtion och när skall Jules skaffa sig ett riktigt jobb? Vad ska man göra i en relation när man allt för länge har tagit varandra för givet? Hur är man en bra förälder till tonårsbarn?

Cholodenko har lyckas med något så ovanligt som att skapa en komedi med substans. The kids are all right är, genom att vara både kul och smart, månadens filmpärla.

Text: Petter Ericsson

Tipsa om artikeln / Lägg som bokmärke:
  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google
  • Live
  • Pusha
  • TwitThis
  • MySpace

Trackback URL

RSS Feed for This PostKommentera