God musik har det varit gott om i år. Årets tio bästa album visade sig i slutändan vara fler än sextio. Här är de 52 (plus två ep:s) som inte fick vara med i toppen.

Benshis musikskribent Jonn Palmér Jeppsson listar årets bästa skivor från den mörka sidan, utan inbördes ordning.

I söndags (8 maj) såg jag kanadensiska musikermusikerna Rush spela för sittande publik i tre timmar på Malmö Arena. Trion hade, som varje bättre progressivt rockband bör, en korvmaskin på scenen, samtliga låtar från ett trettio år gammalt album på setlistan och ett tio minuter långt trumsolo som inte var tio minuter för långt.

Benshis musikskribent Jonn Palmér Jeppsson listar årets bästa skivor från den mörka sidan.

Hitler och Göring tittar på en stridsvagn med någon sorts avancerad rymdkanon. “Min dödsstråle är klar”, säger Hitler. ”Kriget är så gott som över.” Han befaller att strålen ska avfyras mot en fastbunden människa. Ingenting händer, Göring ser besviken ut. Hitler påpekar hånfullt hur naiv han är. “Det är ganska uppenbart att dödsstrålen i tysthet [...]

Instrumental postrock, vad har den på en scen att göra? Introverta kufar med dålig hållning står och stirrar på sina Converse, medan en väggprojektion visar myror som kryper på en död duva. Låtarna måste förstås heta saker som ”Alone and Unaware, the Landscape was Transformed in Front of Our Eyes” och vara smakfulla som Norrgavel-fåtöljer [...]

Hösten 1971 lämnade gitarristen Michael Rother och trummisen Klaus Dinger ett band de tyckte ”saknade visioner” (det var Kraftwerk) och lät tysk rock börja om från noll med Neu!. Ett ackord på gitarren, två toner på basen, en Autobahn-färd till trumkomp och så någon oändligt porlande melodi på det – mer behövdes inte. Att lyssna [...]